Stenkonservering
 "Att konservera" betyder egentligen att bevara något i det skick
det befinner sig när konserveringen sker. Samma princip som när man konserverar matvaror, men när det gäller
kulturobjekt tillkommer naturligtvis även andra aspekter. Det viktigaste vid stenkonservering är dock att man
bevarar originalet så mycket som möjligt, och att lagningar eller dylikt noga dokumenteras så att det är klart vad som är original och vad som är tillfört
senare.
Delmoment vid stenkonservering
Dokumentation från en konservator efter utförd konservering av monument eller
sten
En konservering måste alltid innefatta en noggrann dokumentation
som beskriver hur objektet ser ut, både med hjälp av beskrivningar i textform och med foton, före konservering.
Dessutom behövs en beskrivning av hur arbetet skall utföras och slutligen av slutskicket på objektet/stenen.
Dokumentationen skall även beskriva den konserveringsteknik samt vilka produkter som använts.
Yttre påverkan
För en stenkonservator tillkommer faktorer som ytterligare försvårar arbetet, i
jämförelse med en vanlig konservator - att sten står utomhus. Inomhus finns varken problem med
frost, salt, värme eller försurning, men en stenkonservator måste ständigt vara varse alla dessa problem och
dessutom försöka lista ut hur de samverkar. Således måste man befinna sig flera steg före problemen och kunna
räkna ut orsak och verkan av både de uppkomna problemen och de tänkta konserveringsåtgärderna. Eftersom
olika bergarter kräver skilda åtgärder och varje miljö är unik, måste varje stenmonument få sin unika
åtgärdsplan. Ett ständigt testande för att nå optimala resultat tar naturligtvis mer tid i anspråk, men
i längden är det både tids- och resurssparande. Rätt åtgärder, i tid, är alltid det mest ekonomiskt såväl som
etiskt försvarbara.
|